För höga luftföroreningar fortsätter att vara den största miljörelaterade hälsofaran i Europa

Ytterligare åtgärder för att minska luftföroreningarna till WHO:s riktvärden skulle förebygga dessa 253 000 hänförbara dödsfall och även minska antalet personer som lever med funktionsnedsättande hälsoeffekter av luftföroreningsrelaterade sjukdomar, såsom diabetes och astma.

I EEA:s briefing „Harm to human health from air pollution in Europe: burden of disease 2023” presenteras den senaste informationen, som bygger på beräkningar för 2021, om de skador på människors hälsa som orsakas av tre viktiga typer av luftföroreningar: fina partiklar, kvävedioxid och ozon

Antalet hänförbara dödsfall fortfarande för högt

Mellan 2005 och 2021 minskade antalet dödsfall i EU som kan hänföras till fina partiklar (PM_2,5), en av de mest skadliga luftföroreningarna, med 41 procent. Luftföroreningar fortsätter dock att vara den största miljörelaterade hälsorisken för européer (följt av andra faktorer som exponering för buller, kemikalier och de ökande effekterna av klimatrelaterade värmeböljor på hälsan), och orsakar kronisk sjukdom och hänförbara dödsfall, särskilt i städer och tätbebyggda områden.

Enligt Europeiska miljöbyråns senaste uppskattningar kan minst 253 000 dödsfall i EU under 2021 hänföras till exponering för föroreningar i form av fina partiklar (PM_2,5) som legat över WHO:s rekommenderade gränsnivå på högst 5 µg/m³. Föroreningar med kvävedioxid ledde till 52 000 dödsfall och korttids exponering för ozon till 22 000 hänförbara dödsfall i EU. Luftföroreningar orsakar också ohälsa och medför betydande kostnader för hälso- och sjukvårdssystemen. WHO:s rekommenderade gränskoncentrationer fastställs på grundval av den föroreningsnivå över vilken det finns tydliga belägg för relaterade hälsoeffekter.

De siffror som Europeiska miljöbyrån offentliggör i dag påminner oss om att luftföroreningar fortfarande är det största miljörelaterade hälsoproblemet i EU. Den goda nyheten är att politiken för ren luft fungerar och att vår luftkvalitet förbättras. Men vi måste göra bättre ifrån oss och minska föroreningsnivåerna ytterligare. Därför måste EU snabbt anta och genomföra förslaget till ett reviderat luftkvalitetsdirektiv som syftar till att bättre anpassa EU:s luftkvalitetsnormer till WHO:s rekommendationer.

Virginijus Sinkevičius

EU:s kommissionär för miljö, hav och fiske

Även om vi har gjort stora framsteg under de senaste åren för att minska luftföroreningsnivåerna, visar våra senaste uppgifter och bedömningar att luftföroreningarnas inverkan på vår hälsa fortfarande är för hög, vilket leder till dödsfall och sjukdomar som kan hänföras till luftföroreningar. Den positiva nyheten är att myndigheter på europeisk, nationell och lokal nivå vidtar åtgärder för att minska utsläppen,  så som att främja kollektivtrafik eller cykling i stadskärnorna och genom uppdaterad lagstiftning.

Leena Ylä-Mononen

Europeiska miljöbyråns verkställande direktör

Hälsoeffekterna av de viktigaste luftföroreningarna vad gäller sjukdom

En nyhet i årets bedömning är kvantifieringen av hälsobördan i samband med specifika sjukdomar som luftföroreningar bidrar till. Den totala hälsobördan i samband med var och en av dessa sjukdomar beror inte bara på de hänförbara dödsfall som är kopplade till sjukdomen utan också på den hälsobörda som det innebär att leva med sjukdomens effekter på daglig basis.

För vissa sjukdomar såsom ischemisk hjärtsjukdom och cancer är den största delen av hälsobördan kopplad till hänförbara dödsfall, men för andra sjukdomar som diabetes och astma finns det också en betydande hälsobörda som är kopplad till att leva med de försvagande hälsoeffekterna av dessa sjukdomar, vanligtvis under många år eller årtionden. När vi överväger hälsoeffekterna av luftföroreningar är det därför viktigt att inte bara fokusera på hänförbara dödsfall utan också på de långsiktiga effekter som dessa sjukdomar kan ha på den dagliga livskvaliteten för europeiska medborgare.

Av de beaktade luftföroreningsrelaterade sjukdomarna med koppling till exponering för fina partiklar (PM_2.5) orsakas den största hälsobördan av ischemisk hjärtsjukdom, följt av stroke, diabetes mellitus, kronisk obstruktiv lungsjukdom, lungcancer och astma. När det gäller kvävedioxid och de tre beaktade sjukdomarna orsakades den största hälsobördan av diabetes mellitus, följt av stroke och astma.

Tillsammans med briefingen publicerade Europeiska miljöbyrån även faktablad om länder där man finner detaljerad information om sjukdomsbördan på nationell nivå. Resultaten av EEA:s briefing presenterades vid det fjärde forumet för ren luft 2023 i Rotterdam.

Luftkvalitetsapp: kontrollera luftdata var som helst i EU

Europeiska medborgare kan kontrollera luftkvalitetsdata i realtid via olika plattformar, inklusive appen Air Quality Index. Den senaste versionen av denna app innehåller nya funktioner där användarna nu kan kontrollera luftkvaliteten var som helst i EU, baserat på timuppdaterad information från mer än 3 500 stationer för övervakning av luftkvalitet i Europa tillsammans med Europaomfattande modellering av luftkvaliteten. Appen finns på 24 europeiska språk och innehåller en rad funktioner som gör det möjligt för användarna att bedöma och tolka luftkvaliteten på sin ort.

Meddelande till utgivarna

EEA:s briefing ”Harm to human health from air pollution in Europe, burden of disease 2023” är en del av paketet Air quality in Europe 2023.

EEA har uppskattat mortaliteten till följd av exponering för luftföroreningar sedan 2014. EEA använder de rekommendationer för hälsoeffekter som anges i WHO:s riktlinjer för luftkvalitet från 2021.

Liksom tidigare år ska hälsoeffekterna av olika luftföroreningar inte läggas ihop, för att undvika dubbelräkning på grund av vissa överlappningar av data. Detta gäller både för mortalitet och sjukdom.